Vilken skyddsgas för ska användas för TIG-svetsning och vilken ska användas för MIG-/MAG-svetsning?

Gruppen R

Gruppen R innehåller argon-/väteblandningar som har en reducerande effekt. Gaserna i grupp R1, förutom argon och helium, används för TIG-svetsning och för plasmasvetsning, gaserna i undergrupp 2, som har högre vätehalt (H) används däremot för plasmaskärning och som skydd för rotsträngen (formeringsgaser).

Grupp I

I grupp I sammanfattas ädelgaserna. Här finns argon (Ar) och helium (He) samt argon-/heliumblandningar. De används för TIG-, MIG- och plasmasvetsning, samt som skydd för rotsträngen.

Grupp M

I den stora M-gruppen, som är indelad i M1, M2 och M3, är blandgaserna för MAG-svetsning sammanfattade. Även här finns det i varje grupp ytterligare tre eller fyra undergrupper. Gaserna från M1.1 till M3.3 är ordnade efter sitt oxidationsbeteende, dvs. M1.1 är svagt oxiderande och M3.3 är starkast oxiderande. Huvudbeståndsdelen i dessa gaser är argon, till de aktiva komponenterna har syre (O) eller koldioxid (CO2) samt syre och koldioxid (trekomponentgaser) tillsats.

Grupp C

Till serien av gaser för MAG-svetsning följer i grupp C ren koldioxid och en koldioxid-/syreblandning. Den sistnämnda har dock inte någon betydelse i Tyskland. Gaserna i grupp C är de starkast oxiderande eftersom CO2 sönderfaller i ljusbågens höga temperatur, varvid det utöver kolmonoxid även bildas stora mängder syre.

Grupp F

I grupp F finner man slutligen kväve (N) och en kväve-/väteblandning. Båda gaserna kan användas för plasmaskärning och formering.

Utöver oxidationsbeteendet förändras även de elektriska och fysiska egenskaperna i ljusbågsutrymmet med gasernas sammansättning, och därmed svetsegenskaperna. Genom att tillsätta helium till argon förbättras värmeledningsförmågan och värmeinnehållet i ljusbågens atmosfär. Båda leder till en energirik ljusbåge och därmed till bättre inträngningsförhållande. Tillsatsen av aktiva komponenter till blandgaserna leder bland annat till finare droppbildning vid smältning av trådelektroden. Dessutom förbättras värmetransporten i ljusbågen. Även detta leder till ett bättre inträngningsförhållande.
Nödvändigt flöde för skyddsgasen kan beräknas med en tumregel och ska nämligen vara 10–12 x tråddiametern i liter/minut.
Vid MIG-svetsning av aluminium ställs ett något högre flöde in på grund av materialets oxidationsbenägenhet och väsentligt högre för Ar-/He-blandgaser på grund av den låga densiteten hos helium. Trycket på gasen som kommer från flaskan eller ringledningen reduceras först. Det inställda flödet kan avläsas på en manometer, som kalibreras tillsammans med en nerströms trycksensor, eller en flödesmätare med flottör.